Idag är det jag som har dragit in storkovan till familjen.... eller nåt.
Idag har jag nämligen jobbat och blir lite fundersam över folks kommentarer. Flera har frågat idag och när jag jobbat tidigare om hur det känns att lämna Mathias hemma med barnen. Vad är det för fråga? Det är Lovisa och Ebbas pappa och bara för att jag är tjej så är ju inte jag en bättre förälder än honom.
När Mathias började jobba två veckor efter att Ebba kommit så va det ingen som fråga honom om hur det kändes att lämna mig själv med barnen och då hade jag bara varit tvåbarnsmor i två veckor och nu har vi varit tvåbarnsföräldrar i snart sex månader. Erfarenheten kommer med tiden och under resans
gång lär vi oss alla både det ena o det andra. Och det är ju knappats så att
vi kör sky-diving med barnen eller nåt annat galet.
Flera har även kommit med antydningar om att det måste va jobbigt för mig att åka till jobbet och lämna familjen hemma. Det är kanske jag som är väldigt knäpp men jag tycker att avbrottet att åka in till jobbet och få använda hjärncellerna på ett annat sätt är jätte roligt. Det är bara två dagar i månaden och det är inte till månen jag ska. Det som känns konstigt är att jag är den som går upp först medan resten av familjen fortsätter att sova, Det känns konstigt men nej jag har inte ont i magen av att åka till
jobbet i några timmar utan tycker som sagt det är kul o träffa kollegor, skvallra lite, använda högklackat o kunna unna mig vällagad lunch. Är det jag som är knäpp eller?
Oavsett om jag är knäpp eller inte så är det dags för en till dag på jobbet imorgon. Så nu blir det till o lägga mig i tid. God natt!
