Ett litet foto

På lördag ska Linus döpas och jag har fått den stora äran att bli gudmor för honom. När jag skulle bli gudmor för Hampus så fick jag ett foto på honom och likaså fick jag nu, fast på Linus såklart. Nog för att jag blev glad över kortet men gladast blev utan tvekan Lovisa. Hon har sprungit runt med fotot hela kvällen och pussat på Linus. Ser så sött ut.

Med fotot i sina händer o en liten putmun
Lite små irriterad över att jag satt en meter ifrån o störde i pusskalaset
Så här glad är hon över sin minsta kusin

Me and I

Ikväll så har jag haft lite brudar här hemma och snälla Sofie har visat fina kläder ifrån Me and I.
Om ni inte har kollat på deras kläder tidigare så måste ni göra det på en gång... meandi.se
Otroligt fina och bra kläder. Lite dyrare men andrahandsmarknaden är bra så då kan man få igen en slant om man vill.

Så nu är det bara och vänta en vecka så kommer paketet med kläderna. Köpte faktiskt en mössa till mig själv som jag ser fram emot att få. Nu har det ju blivit kallare och en skön mössa kan sitta på sin plats.

Natti natti.

Kallt

Nu är det verkligen kallt ute. När jag gick hemifrån idag så va det bara 3,4 grader ute.

Med nyduschat hår så va det bara till och slänga på sig mössan vilket resulterar med en härligt fin frilla idag, håret ligger klistrat uppepå och står ut som en dalkullas nertill. Vackert värre.

Dags att hämta en kopp te och ge kroppen lite värme.

Lyckad dag

En sån otroligt lyckad dag.
Dagen flöt på hur bra som helst på jobbet, för att va ärlig så gick det jäkligt bra. Underbara kunder och en alldeles fantastisk kollega. High five som vi säger, eller hur J =D

Kvällen har rullat på bra också. Lovisa höll humöret på topp trots att hon inte sov en endaste minut på hela dagen. Lite imponerande faktiskt.


Nu undrar jag bara när karln ska komma hem. Han lämna nycklarna hemma och jag skulle behöva duscha o gå å lägga mig men vägrar sova med öppen dörr. Och med min taskiga hörsel, som jag för övrigt skulle behöva kolla upp så kommer jag inte höra när han ringer. Hmm... vi får lösa det på nåt sätt för nu är det natti natti som gäller.

Kvällen

Ikväll ska Mathias o några grabbar ut på stan å ta en (?) öl. Och det innebär ju att jag och Lovisa kommer va själva hemma idag. Kan säga att jag längtar. Är så mysigt att va med henne och det allra bästa är att hon har blivit så kramig den sista tiden. Tidigare har hon inte haft tid att kramas och pussas men nu ebjuder hon pussar lite titt som tätt. Som till exempel igår när jag kom hem så lyfte jag upp henne och fråga om jag fick en puss, åh självklart fick jag det. En härlig puss och kroppen blev alldeles varm. Det är då också som man funderar på varför man har ett jobb som gör att man är borta så många timmar på dagarna. Vill ju bara hem och mysa med henne. Åh ikväll blir det mys. Massa massa mys.

Hoppas den här dagen går fort.

Kortet får fortsätta jobba

Vilken lögn att jag hade stillat shoppingbehovet... drog nämligen iväg efter middagen till leksaksaffären i Tumba Köpcenter och kortet fick återigen jobba lite.
Dom har utförsäljning på allt, varav det mesta va det halva priset på. Eftersom det inte blev så mycke till Lovisa i fredags så blev det bara en massa saker till henne nu. Men det blir julklappar har vi bestämt. Eller jag vill ju ge det nu men hon har så otroligt mycke saker och behöver leka av sig med dom sakerna först. Får se om jag kan hålla mig från att inte ge enda en sak av dom innan. Kanske ska be Mathias gömma undan dom så länge för att inte riskera nåt.

Efter att ha låtit kortet jobba så mycke nu så blir det nog bäst om jag lämnar kortet hemma resten av veckan så att det inte blir mer shopping. Det verkar ju som om jag har fått nån släng av shopping-sjukan. Kanske är resultatet efter att jag sprang in i ett köksskåp i lördags.
Vem vet, kortet SKA vila nu ett tag i alla fall.

Sköna söndag fortsättning

Dagen som började så skönt har fortsatt i samma anda.
Efter att Lovisa sovit en bra stund på dagen så åkte hon och jag hem till Karro för lite fika. En god äpplepaj och härligt häng förgyllde eftermiddagen.
När vi kom hem så hade Mathias redan börjat med maten så det va bara för oss att sätta oss ner och få maten serverad. Snacka om lyx.

Nu har jag precis kommit hem efter att ha spelat lite innebandy i Rönninge och tänkte avsluta en härlig helg med att betala alla räkningar. Bara för att få lite balans i all lycka.

Imorgon är det en ny vecka, Mathias o Lovisas sista vecka hemma tillsammans. Känns märkligt att hon ska börja på dagis om en vecka. Vår lilla tjej på dagis...tror inte det va. Mycke märklig känsla ska jag säga. Och lite nervöst. Men det ordnar sig. I värsta fall så får väl Mathias komma på nån bra uppfinning eller skrapa fram några miljoner så att jag o Lovisa kan va hemma hela dagarna o jag kan ha nåt eget företag som funkar att jag sköter under den tiden som Lovisa sover. Visst låter det bra? Kanske dax att börja köpa lotter så att chanserna ökar något.

Sov så gott !

Sköna söndag

Vilken skön söndag. Det började med att hela familjen vaknade vid halv nio tiden och myste i sängen. Lovisa är så rolig på morgonen, hon vill mysa lite, gå och hämta olika leksaker och springer fram-o-tillbaka mellan vårat rum och hennes. Det är inte helt ovanligt att man hittar nån leksak gömd under kudden när vi går och lägger oss på kvällen.
Förmiddagen har gått ut på två saker, plocka undan från igår och att sjunga o dansa inne i Lovisas rum. Hon skrattade som en tok när jag och Mathias buggade och fåna oss.

Nu har Mathias o Camilla precis kommit tillbaka ifrån en liten biltur. För nu är det ju äntligen dax för henne att ta körkort. Så nu håller vi tummarna för att det lossnar och att hon håller i körglädjen den här gången.

Tappade totalt tråden nu, svårt att skriva och snacka med dom samtidigt. Trots att jag är tjej.

En liten utflykt

Pust o stön... sitter i soffan och pustar ut samtidigt som Idol visas på tv. Framför mig så står det ett antal kassar med en massa saker som ska plockas upp. Jag o Mathias drog nämligen iväg på en liten utflykt efter jobbet i torsdags. Flisan fick stanna hemma med mormor medan vi drog söder ut. Vissa kanske tycker att det va dumt gjort men jag är helt säker på att hon hade det 1000 gånger bättre med mormor än att hänga med oss på Ullared. Det stället är verkligen inte något för barn som är vakna större delar av dagen. Men det är däremot ett ställe för vuxna.Ha ha.

Det blev en hel del shopping kan man ju säga. Jag har tillfredsställt shoppingbehovet för i alla fall två veckor. Åh det är inte illa. Nu ska allt packas upp bara. Faktiskt inte lika roligt, speciellt inte med tanke på att mycke bara ska förvaras för att användas senare. Men känns skönt å fylla på förråden och ha lite julklappar klara.

Nu låter det säkert fel men det absolut bästa med att vi va borta ett dygn va att komma hem och mötas av en sprudlande liten dotter. Mamma sa att hon va jätte trött precis
innan vi kom hem men det märktes absolut inte. Hon sprang runt o busa, skrattade och va galen. Hon är alldeles underbar. Va så härligt och se henne bli lite galen av att se oss.
Imorgon blir det en massa mys och visa henne alla saker som vi köpt.
Gissar att det kommer va saker precis överallt efter det.

Tack mamma för att Lovisa fick va med dig, även fast hon inte kan prata så är jag helt säker på att hon älskade tiden med dig. Hon somnade otroligt lycklig och trött i sin säng
strax efter att du gått.

Åh gilla

Sitter och kollar på tv-programmet Berg flyttar in.... åh jag bara älskar Carina Berg. Hon känns som en tjej som du har hur kul som helst med. Varm o go. Och sen blir ju inte programmet sämre av att hon ikväll va hemma hos Gunde Svan. Vilken underbar människa.

Får bara en varm o skön känsla i kroppen av dom två.


Igår när vi va hos Kronofogden så va Lovisa kvar hos sin faster Camilla. Lite övning inför dagisstarten. Hon fick följa med Camilla med dagbarn när dom skulle springa Höstloppet. Och hon va så duktig att hon fick en medalj.
Med sin allra första medalj runt halsen.

Så stolt med sin lilla medalj

Kronofogden

Idag va vi återigen och besökte Kronofogden angående tomten bakom oss. Det va lite mer folk denna gång men budgivningen va mycke segare än sist. Vi la det högsta budet och jag skrevs upp som köpare. Ha ha ha lite komiskt. Tyvärr så hade Stadshypoteket veto och accepterade inte vårat bud, vilket jag iofs kan förstå det va ju trots allt ungefär en halv miljon under för vad deras lägsta nivå är och drygt en miljon lägre än vad dom har fodringar på. Men trots att jag kan förstå dom så känns det omöjligt. Nu har ju tomten varit ute två gånger hos Kronofogden och dom kommer inte försöka sälja den flera gånger. Så nu går huset tillbaka till tomtägaren som kommer att få fortsätta betala ränta, trots att han gått i konkurs (märkligt om ni frågar mig). Och nu får han en chans att sälja det men banken har fortfarande veto mot vilket pris han får sälja det. För att han ska få sälja tomten till ett lägre pris så måste han ha en annan säkerhet men där blir det ju moment 22. Hur ska han som har gått i konkurs kunna hitta en annan säkerhet för hans fodringar? Finns ju ingen som vill ha honom som kund. Är inte det här systemet konstigt?
Det hade varit smutt att sitta här nu på kvällen å va ägare till tomten, kanske skålat i skumpa men som det ser ut nu så kommer tomten ligga kvar länge utan att det händer nåt.

Vi får se hur det blir helt enkelt.

Besviken

Hinner inte skriva, ska börja jobba snart men måste bara säga att jag är så besviken på 112 SOS ALARM. Va i kontakt med dom igår och det bemötandet va inte vad jag hade förväntat mig.

Valvaka

Har varit och tränat innebandy för första gången sen sommaruppehållet och studsar faktiskt direkt till soffan, utan att passera duschen. Äckligt, ja jag vet men vill inte missa nåt av valvakan. Vill fånga upp det som jag har missat under hela kvällen, känna av stämningen och höra snacket som går och jag blir helt förskräckt när jag ser att SD har så höga siffror. Ursäkta språket nu men va f*n händer med vårat land? Vilka är det som väljer att lägga sin röst på dom. Blir galen bara jag tänker på det. Kan verkligen inte förstå det. Jag dömer inte någon beroende på vad dom röstar på, alla får rösta som man vill men med det undantaget för SD. Dom får man inte rösta på, inte under några omständigheter. Får rysningar i hela kroppen när tv4 sänder ifrån deras valvaka. Nä usch...blir fasiken ledsen i ögat när jag ser deras siffror.
Får bli en dusch nu, behöver lugna ner mig känner jag.

Plötsligt händer det

Det är som reklamen...plötsligt så händer det.
Efter att ha tittat på lite fotboll och fikat hos Lasse o Helena så åkte vi hem till Mathias föräldrar, dit vi hade bjudit in oss själva för middag. Yvonne testade som vanligt ett nytt recept, mycke gott, och Lovisa sprang glatt runt och jagade katten och lekte. Efter maten så hamnar hon uppe på Mathias axlar och busar lite. Böjer sig fram på ena sidan och tittar fram för att sen titta fram på andra sidan. Mathias frågar henne om vart farfar är och om hon kan säga farfar. Och då händer det; hon säger klart och tydligt farfar och smäller av ett bländande leende. Vi sitter alla tysta i några sekunder, chockade över att hon sa det och att det va så tydligt. Kan väl utan att överdriva säga att Åke blev stolt över sitt lilla barnbarn.
Lika glad va inte Yvonne, he he. Hon försökte resten av kvällen få Lovisa att säga farmor men som vanligt med vår lilla dotter så kan du inte säga åt henne vad hon ska göra.
Hon gör det hon vill, när hon vill. Inget annat.

Bara lite till

Tänk om det bara kunde regna lite, lite till. Tänk va härligt det skulle va. Regn som smattrar mot rutorna är ju faktiskt rätt mysigt, så länge man befinner sig inne i alla fall.
Sen gör det ju faktiskt inget att det regnar som en tok en dag som denna. Rätt skönt å skrota runt hemma och plocka lite här å lite där. Både Mathias o Lovisa är bättre, Mathias frågade tom igår om vi skulle dricka champagne o det får man ju se som ett gott tecken. Men trots det så har vi bestämt oss för att bara ta det lugnt den här helgen. Det enda som är planerat är att vi ska ner till Lasse o Helena nu på eftermiddagen och fika lite. Lite socialt umgänge på helgen är ju trevligt. =D
Och sen är det ju val imorgon, då ska vi gå å rösta.

Fortfarande lite osäker på vart jag ska lägga mig röst. Får bli till å hårdgranska partierna ikväll.

Snart helg

Torsdag kväll och ska snart gå å lägga mig. Natten till idag va lite tuff med två sjuklingar här hemma och ett riktigt oväder. Vet inte hur många blixtar som lös upp huset under natten.
Tog lite sovmorgon ( sov ända till strax efter 6) och unnade mig lyxen att ta bilen till jobbet. Ruskigt skönt. Och speciellt skönt när man ska hem, går lite fortare och slipper trängseln på tåget.
Imorgon är det fredag, igen och det ska bli hur skönt som helst med helg. Förra helgen försvann ju bara iom att jag sov hela tiden och även fast det kommer bli en lugn helg, både Mathias och Lovisa är ju krassliga så känns det bra å få va hemma o bara dra runt i mjukisar. Kanske t o m kan fixa lite små saker här hemma.

Nä nu är hjärnan lika snabb som en kolagodis.
Kommer inget vettigt ur mig, inget sammanhängande.
Tack å god natt!

Löjligt kär

Känner mig så otroligt löjligt kär. Jag har verkligen världens finaste sambo

som är helt underbar på alla sätt och vis.

Tack fina du för att du gör mig så glad och lycklig!

Måndag igen

Så va det måndag igen....
eftersom helgen bara försvann framför ögonen på mig så kändes det lite märkligt att va tillbaka på jobbet igen. Som om jag aldrig gått därifrån i fredags. Men nu mår jag i alla fall bättre.
Dundrande huvudvärk i morse men gav det en chans och som tur va så släppte det till hanterbart under dagen. Vilket är lite förvånande med tanke på att det är galet mycke på jobbet just nu, det ringer som f*n, mejlen haglar in och nya ärenden duggar tätt. Men tiden går fort i alla fall.
Eftersom helgen inte bjöd på så mycke socialt umgänge så va det härligt att Emelie ville komma förbi oss ikväll, trots att vi alla tre här hemma är rassliga. Va skönt med en frisk fläkt och risken fanns annars att vi alla hade däckat innan kl 20. Tack fina fina du för presenten, nu jäklar ska det tränas, så snart kroppen ger ok vill det säga.

Nu piper klockan, dax att skölja ur färgen och se om man behöver ha
mössa på sig eller inte imorgon.

Sjuk

Händelserik lördag.
Gick upp halv tio, fick i mig lite frukost, gick o la mig igen och sov till halv ett för att sen bara flytta mig till soffan och vakna vid kvart i fem. Va sen faktiskt vaken större delen av kvällen och fick tom i mig lite middag. Trots all sovtid under dagen så va det inga problem att somna på kvällen och sova till 9 idag. Känner mig lite bättre nu men det kanske kan bero lite på alvedonen också som jag knaprar på. Får hoppas att det släpper till imorgon, då är det ju jobb som gäller.

Morgonstund

Det gamla ordspråket lyder ju "Morgonstund har guld i mun" men nu har jag gått upp sjukt tidigt i fyra dagar och fortfarande har jag ingen guldsmak i munnen.

Har inte ens hittat en "glömd" guldpeng i väskan.

Hur länge måste man hålla på å gå upp tidigt för att guldet ska komma? Är det när man blir pensionär och faktiskt har möjligheten att sova länge men inte tar chansen utan studdsar upp för tidigt i alla fall. Är det den möjligheten som ordspråket syftar på eller? Att du har möjligheten att krypa ner under täcket igen och vakna när det faktiskt är ljust ute. Den känslan är ju rätt skön.

Eller att få va den som ligger i sängen, vaknar till lite lätt när partnern kliver upp för att sen bara vända på sig och sova en stund till. Det är nog topp tio på min lista över underbara saker som kan hända. Kanske ska ställa väckarklockan runt 3 på natten för att då inse att jag får sova i drygt 2,5 timme till. Frågan är om det skulle ge samma känsla?

Klockan är redan sju och jag är på jobbet sen en dryg kvart tillbaka. Min frukost glömde jag hemma så nu är det bara och vänta tills restaurangen öppnar och jag kan köpa en smörgås. Å under tiden tänkte jag försöka städa lite på mitt skrivbord. Eller städa o städa...fixa iordning lite. Nu är det ju ändå så att jag ska jobba en lång tid och då är det ju skönt å ha det lite fint runt mig. Ett grått skrivbord med gråa väggar, som det ser ut nu är ju inte den mest vackra syn jag har sett om man säger så. Man boostas ju inte direkt med en massa energi när det bara är grått överallt med en touch av lite vita papper.

Dax att verkställa.

Gränsen är spräckt

Idag va Mathias och Lovisa nere på BVC och vet ni..... äntligen är 10 kilos gränsen spräckt.
Vår kära dotter är ju ingen tungviktare men nu är vikten tvåsiffrig och hon är 78 centimeter lång.
Guldklimpen växer sakta men säkert.

Förutom att dom idag va nere på BVC så fixar o donar dom här hemma hela dagarna. I måndags när jag kom hem till exempel hade Mathias gjort en av mina favvorätter, nämligen hans köttbullar med potatis och brunsås. Inte illa att komma hem till det kan jag lova.
Dom hänger även en del med Pontus eftersom han nu är pappaledig för Anton nu. Man kan ju ana att dom tycker det är kul å va hemma samtidigt. Vilket är förståeligt.


Nu ska jag beställa hem en massa foton, va länge sen o Lovisas bok behöver fyllas på med bilder.

See ya!

Så stolt

Jag är så stolt!
Jag har nämligen precis varit ute på en premiärturen med fina, fina Jenni. Hon tog nämligen körkort idag. Allt på första försöket. Hon är för jäkla bra min tjej.

Grattis grattis min älskade Jenni!

Smack bom bang

Kom upp i riktigt bra tid imorse, lite för bra faktiskt men hellre det än senare. Då kunde jag ta det lugnt och slapp å stressa.
Öppnade mejlprogrammet och smack...så va man tillbaka till verkligheten. Ingen lek. Va hur mycke mejl som helst och de flesta kunde jag inte ens radera på en gång utan va tvungen att hantera först. Men lagom till lunch så va det under hyffsad kontroll det va telefonen som gällde. Där va det hårt tryck och det kändes som om varje samtal gav tre lappar som
skulle fixas. Men även det gick bra. Å det känns skönt å få upp aktiviteten
i hjärnan igen, låta hjärncellerna jobba lite. För det fick den göra idag. Fick till och med huvudvärk vid lunch, vilket inte är vanligt.

Nu ska huvudet får vila lite, fina Karolina är nämligen på väg hit å då blir det mys.

Fem veckor

I fem härliga och underbara veckor har jag haft semester men nu är det dax att återgå till jobbet igen. Känns lite spännande. Kanske inte så mycke på grund av jobbet men den här hösten
kommer bli olik alla andra höstar som jag varit med om. En ny fas i livet liksom. Lovisa börjar ju på dagis om exakt en månad och det kommer ju innebära en hel del förändringar. Nu har vi ju vant
oss med att nån av oss är hemma. Den som är hemma fixar det mesta hemma så att vi kan få så mycke tid som möjligt till roliga saker som bara familjen eller vänner.
Men nu är det slut med det. Det ska planeras med hämtning o lämning, städning ska fixas, mat ska handlas och ändå få så mycke tid o ork över till allt det roliga. Men som dom kloka säger....du måste inte städa å tvätta utan du gör det för att ditt liv ska bli bättre. Vem mår bra i ett skitigt hem o att va hungrig jämnt. Ska försöka tänka den tanken även under hösten
när det kanske inte känns lika självklart.

Som hjälp på traven inför hösten så ska jag ta till med crosstrainen som jag fick av Mathias när jag fyllde år. Nu jäklar ska det tränas ännu mer och bli riktigt smärt o smidig. Lagom till all julmat kanske. He he.

Nu ska det duschas så att jag luktar gott och har fräscht hår till jobbet imorgon. Kan väl va en bra start på hösten tycker jag.

Alcudia-bildkavalkad

Strax efter klockan 03.00 ringde klockan här hemma för en vecka sen. Då begav vi oss iväg till Arlanda för att flyga till Alcudia. Flisan va inte helt nöjd den första stunden i planet men lagom till att det va dax att lyfta så sov hon gott mot Mathias axel.
Ett besök på stranden skedde direkt. Lovisa som fortfarande va trött efter den tidiga morgonen va mycke skeptisk till vart hon hade kommit.
Efter ett tag så fann hon sig å lekte för fullt i sanden. Men havet lockade inte till en början.
Eftersom jag fyllde år (känner mig lite klokare nu faktiskt) så blev det skumpa på Åke o Yvonnes balkong innan vi gick ut på stan.
Gigantiska spett med mat mättade våra magar kan man lugnt säga. En härlig födelsedag trots den tidiga uppstigningen.
Lovisa redo för stranden med snuttis i högsta hugg.
Att hon skulle lägga sig ner o sola fanns ju inte på kartan men att klättra
upp å ner va hur kul som helst.
Hotellet hade en spa avdelning och där va man tvungen att ha badmössa på sig, alla förutom Mathias såklart. Har man inget hår har man ju inget som kan ramla av. Här är jag och Yvonne i våra fina. Har ju självklart tagit med min hem tills nästa besök på badhuset.
Visst är jag fin?!
Mathias bubblar lite.
Lovisa på tåget där hon satt å sjöng(?) för alla gästerna.
Lovisa och Mathias busar på stranden på kvällen. Finns det nåt bättre än en stor
sandstrand nästan helt för sig själv?
Sådan mor sådan dotter.
I full mundering och i full fart för att lägga handdukarna på plats. Hon va noga med det, va nu det gjorde för nytta när hon ändå traska rakt över dom hela tiden. Knasigt.
Tar man bilder underifrån så ser man verkligen stor ut. Är det så här Lovisa ser på sin pappa?
Den spanska maten gav inte Lovisa många ören för men deras
kycklingkorv smaska hon gärna i sig.
I farmors solhatt så såg hon ut som en rumpnisse ifrån Ronja Rövardotter.
Efter lite trugande så blev hon vän med vågorna och tog sig några dopp. Den lilla gummibåt vi köpte va tyvärr inte till nån större nytta. Pappas arm va mycke bättre. Såklart.
Efter en dag på stranden så va det verkligen sand överallt. Precis överallt.
Med en karta i handen så ville Lovisa gärna visa vart vi skulle gå och äta senare på kvällen.
När de allra flesta barn började vekna och la sig till rätta i vagnarna så vaknade våran lilla skrutt mer och mer. På kvällarna höll hon låda och spexade för alla som ville se.
Efter mycke letande så hittade vi ett ställe som mer än gärna serverade
oss en Mojito.... som Mathias tjatade om detta.
Det här kortet är taget ifrån våran balkong med extra mycke zoom. Mathias hävdar att han ville ta kort på sin mamma å pappa som kommer upp ifrån badet medan jag hävdar att han ville ha kort på tjejen som solade toppless. Va tror ni?
Utsikten ifrån våran balkong. Hur fin som helst enligt mig.

Efter en vecka med sol, bad, god mat, god dricka och mycke skratt så va vi
tvungna att bege oss hem till Svedala igen.
Men många fina minnen blir det att leva på i höst.