Ett kärt ämne...det här med sömn. Träffade idag nämligen en gammal kompis, som för övrigt är beräknad till 30 sep dvs en dag efter mig, Det är som för oss deras andra barn och vi prata lite om det här
med att snart så kommer en liten krabat att vända upp o ner på våra liv och vilka skillnader vi upplevde med att vänta våra första respektive andra barn.
En stor skillnad för mig är nog att jag är mer rädd för den förlorade sömnen nu än vad jag va när Lovisa låg i magen. För när jag va gravid med Lovisa så hade jag absolut ingen erfarenhet och gick bara på det jag hört om småbarnsföräldrar, att dom ständigt är trötta och att sömn knappt existerar typ. När sen Lovisa visade att hon inte alls va sån utan gillade att sova och har sen hon föddes alltid sovit väldigt bra, självklart har hon haft sina perioder men då har dom varit korta och jag skulle nog vilja säga att hon har haft bra sovmönster sen liten. Nu är en ny liten krabat snart på väg ut, hoppas jag, och vad den lilla människan har för sömnmönster och vilka rutiner vi kommer få till där har vi ju inte en aning om. En sak är iaf säkert och det är ju att nu vet vi ju att det inte alls behöver va så att sömnen försvinner bara för att det kommer en liten i familjen och vi vet hur bra små barn kan sova så nu är det bara o hoppas att det ligger i generna att sova gott. För lite sömn är verkligen inte bra för människor =D
Puss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar