Påsk och en massa dagar ledigt tillsammans med familjen kändes innan så himla underbart men på skärtorsdagen så ändrades det. Vi va på middag hos Pontus med familj och upptäcker då en knöl under huden på Ebba.En knöl som är hård och syns utanpå , kort beskrivning. Knölen har inte funnits där tidigare utan kan ha funnits där i max någon/några dagar. Jag gjorde det som man absolut inte ska göra, aldrig någonsin, jag googlade. Usch o fy. Inte en enda sökning gav nåt som kunde förklara den nytillkomna knölen på ett bra sätt. Försökte koppla bort det under kvällen men det blev en natt med väldigt få timmars sömn. Fredag morgon så ringde vi och boka tid hos Närakuten i Huddinge och läkaren där kunde väl inte ge några svar direkt utan kunde bara konstatera att det är en knöl under huden och att han skulle skicka en remiss till Karolinska i Solna för ett ultraljud. När jag frågade om det va vanligt (tänkte typ på fettknöl eller dylikt) så svara han Nej vilket inte kändes så jäkla muntert.
Det kan verkligen va vad som helst och vi försöker att inte tänka negativt men ovissheten
är jävligt jobbig kan jag säga. Otroligt många tankar som flyger genom huvudet och det är allt mellan högt o lågt. Vissa stunder så känns det som om det absolut inte kan va nåt allvarligt och i nästa stund så känns det nattsvart. Om vi tänker bort ovissheten så är det otroligt skönt att knölen inte verkar göra ont på Ebba och hon är lika glad som vanligt. Det känns väldigt skönt. Nu ska vi bara få tid för ultraljud och få det konstaterat att det inte är nåt farligt så kan vi koppla va. För det får inte va nåt allvarligt. Så är det bara.
Punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar