Å som i ångest

Går det att jobba o va mammaledig samtidigt? Alltså att jobba och göra ett bra jobb och utvecklas på jobbet och samtidigt ha all den tid med kidsen som jag har haft nu som mammaledig? Och inte bara tiden utan orken. Börjar verkligen få ångest över att det är dags att börja jobba igen och det gäller verkligen

 inte grejen med att jobba för det kan jag verkligen längta efter. Få använda hjärnan på ett annat sätt, tjattra med vuxna, utvecklas och allt annat som har med jobbet o göra. Men att jobba tar ju också på krafterna och jag är tveksam till om jag kommer orka att till exempel hänga i lekparken bara så där en vardag efter jobbet eller sitta o bygga lego i flera timmar. Att det blir mörkare för varje dag underlättar ju inte saken heller. 

Men ska tänka positivt och det är att Mathias kommer ju va hemma nu och när vardagen på riktigt drar igång så går vi mot ljusare tider och förhoppningsvis har jag fått in lite rutiner på jobbet och kan unna mig att gå tidigare nån dag då och då och sen får jag väl bara ge mig fanken på att jag ska orka va 

pigg o alert även på vardagskvällar. Älsklingarna ger ju energi så är ju bara att umgås med dom så mycket som möjligt så borde det lösa sig. 

Det är väl det där dåliga samvetet som kommer som ett brev på posten så fort barnen lämnat livmodern och som jag tror alla föräldrar kämpar mot. Vill alltid göra lite mer och lite bättre för sina små. 

En annan sak som jag har funderat på är hur det ska bli med dom flesta vännerna. Det senaste året har jag varit den som hört av mig och "jagat" dom, jag har ju haft all tid i världen men nu när jag också ska börja jobba så kommer ju jag också va upptagen med mitt. Kommer jag orka att va den som ansvarar (?) för att höras eller kommer vi höras allt mer sällan och ses ännu mer sällan än det? Usch va tråkigt i såna fall. 

Ja ja det löser sig. Dygnet har 24 timmar o det gäller att utnyttja dom väl, göra det som ger mest energi.

Mer energi till världen.

Puss o hej