Älskade döttrar

Folk frågar ibland om jag längtar tillbaka till o jobba, speciellt eftersom jag valt att jobba två dagar i månaden. Min undran är varför skulle jag göra det? Visst det är skönt o inte ha snor på axeln när jag precis klätt på mig, det är roligt att jobba dom dagar jag gör det men just nu så trivs jag så otroligt bra med att va hemma med våra guldklimpar att det känns som om att två dagar i månaden är alldeles tillräckligt och nåt jag skulle kunna leva med väldigt lång tid framöver, om det hade gått.
Som idag till exempel. Lovisa vaknar strax innan åtta, Ebba vaknar vid halv nio (efter en liten flaska vid halv sex). Vi lunkar runt o myser, äter frukost o lugn o ro.
En sådan lugn o skön start kommer det ju inte bli när båda ska till dagis o jobbet kallar. Bara att få den sköna starten gör är hela dagen känns underbar, det är lyx. Att jobba o stressa kommer vi få vår beskärda del av så småningom i alla fall så det gäller att njuta nu.



Tillbringa dagarna med dessa två fantastiska människor är mer värt än allt guld i världen.