Toughest

Jag vet inte vart jag ska börja, är så otroligt glad o stolt över mig själv så att det finns inte. Anmälde mig ju till Toughest utan att riktigt veta vad jag gav mig in på. Första passet va 18 januari och ungefär halvvägs in på den här resan så hade jag lust att kasta in handduken och erkänna mig besegrad av höjdrädslan men jag fortsatte trots allt och herregud va jag är glad för det idag. Igår va det ju dags och jag hade mitt mål klart, jag ska ta mig runt och jag hade bestämt mig för att inte köra hindret som bestod av en stor fet rutschkana. Den va för hög men fylld av adrenalin och en helt fantastisk hejaklack så stod jag högst upp och kände att Nä jag kan inte gå ner längs med The walk of shame så satte mig på kanten o släppte taget och visch så åkte jag med en jäkla fart rakt ner i vattnet efter en liten flygtur. Vet inte hur jag landa, det enda jag tänkte på va att andas lugnt o inte tänka på hur kallt det va i vattnet. Såååå sjukt att jag som för några månader sen knappt ville gå upp på en stege fixade det här. 

Jag vs höjdrädslan 1-0 BOOM BANG BANG va glad jag är över det! 

Sjukt högt 

Jag o Linda, som är den som anmälde mig, direkt efter målgång 

Bästa gänget!