Hatt någon?

Igår pendlade jag mellan att tycka att håret blev okej och till att inte alls gilla det. Idag är det bara åt det sistnämnda hållet. Det blev alldeles för kort. Håret fram räcker precis ner till öronen och jag känner mig som en tant. I natt när Lovisa vakna till en stund så kunde jag bara tänka på hur obekväm jag kände mig med håret och då va ändå klockan runt 1 och
ögonen va knappt vakna. Att det blev för kort bekräftade även Mathias med sin härliga kommentar: Varför klippte hon så kort? Om jag ändå visste svaret på den frågan.
Funderar helt allvarligt på om jag har någon hatt som det passar sig att ha på bröllop. Men eftersom jag inte ens äger en hatt så är svaret givet. Dumt å slösa mer energi där vill det säga.

Nä nu får det bli ut i solskenet, har hört att hår växer snabbare i solljus. Är ju alltid värt ett försök. Kanske kan få till några millimeter de närmaste dagarna.

Skönt i alla fall är att på bröllopet så är man inte den som folk ska stirra på utan kan smita runt lite mystiskt runt väggarna. Och ute får det väl bli en hatt. Måste köpa en hatt kort och gott.