Idag hände det som jag har fasat för och som inte får hända. Hela familjen lassades in i bilen för att tillbringa en dag i Skärholmen med en förhoppning om att hitta nåt bra fynd. Men så blev det inte. Vi började med att gå in på MQ och rota i högarna.
Hann väl va där i drygt 10 min innan jag, stående med ett fynd och Mathias med ena handen på vagnen hittar Lovisa på golvet. Fråga mig inte hur det gick till. Det gick verkligen på två sekunder från det att hon satt tillbaka lutad vagnen till dess att hon låg på golvet. Det hördes ingen duns och hon skrek inte, förens jag tog upp henne. Då kom det stora krokodil tårar och ett högt skrik. Helt knäckta gick vi ut ifrån affären med en otroligt ledsen liten dotter.
Både hennes å mina tårar rullade på kinderna.
Efter en liten stund så blev hon lugn å vi kunde klämma lite på rygg och kropp för att se om hon hade ont nånstans. Även huvudet verkade ha klarat sig från en smäll.
Chockade och utan den minsta lust att shoppa så gick vi tillbaka till bilen igen. Eftersom Lovisa inte sovit nåt på förmiddagen så va hon trött redan innan olyckan men Mathias höll henne vaken. Kändes inte som om man ville att hon skulle sova direkt.
Skakade och oroliga så åkte vi hem till Mathias föräldrar som va på väg ut på promenad. Lovisa behövde ju sova å det kändes lite lugnare att hon gjorde det när man kunde ha kontroll på henne hela tiden. Drog ut nappen med jämna mellanrum för att se att hon reagera.
Det som kändes skönt va att hon efter att hon blivit lugn åter va glad och skrattade. Hon va som vanligt, vilket känns bra men kan ju erkänna att det känns lite jobbigt att hon sussar nu. Kommer springa in där några gånger under kvällen/natten för att se att allt är bra.
Usch jag har fasat för att den här dagen när hon ramlar och slår sig. Man vet ju om att
dom flesta barn nån gång råkar ut för det men usch jag har verkligen fasat för det och mått dåligt över det redan innan. Å inte blev det bättre när det skedde. Mår piss.
Man känner sig som en värdelös förälder som inte har stenkoll 24h om dygnet. Även fast jag nånstans fattar att det inte går. Det jag har lärt mig nu är att det blir sele from nu på vår lilla prinsessa. Inget får hända henne!
Hann väl va där i drygt 10 min innan jag, stående med ett fynd och Mathias med ena handen på vagnen hittar Lovisa på golvet. Fråga mig inte hur det gick till. Det gick verkligen på två sekunder från det att hon satt tillbaka lutad vagnen till dess att hon låg på golvet. Det hördes ingen duns och hon skrek inte, förens jag tog upp henne. Då kom det stora krokodil tårar och ett högt skrik. Helt knäckta gick vi ut ifrån affären med en otroligt ledsen liten dotter.
Både hennes å mina tårar rullade på kinderna.
Efter en liten stund så blev hon lugn å vi kunde klämma lite på rygg och kropp för att se om hon hade ont nånstans. Även huvudet verkade ha klarat sig från en smäll.
Chockade och utan den minsta lust att shoppa så gick vi tillbaka till bilen igen. Eftersom Lovisa inte sovit nåt på förmiddagen så va hon trött redan innan olyckan men Mathias höll henne vaken. Kändes inte som om man ville att hon skulle sova direkt.
Skakade och oroliga så åkte vi hem till Mathias föräldrar som va på väg ut på promenad. Lovisa behövde ju sova å det kändes lite lugnare att hon gjorde det när man kunde ha kontroll på henne hela tiden. Drog ut nappen med jämna mellanrum för att se att hon reagera.
Det som kändes skönt va att hon efter att hon blivit lugn åter va glad och skrattade. Hon va som vanligt, vilket känns bra men kan ju erkänna att det känns lite jobbigt att hon sussar nu. Kommer springa in där några gånger under kvällen/natten för att se att allt är bra.
Usch jag har fasat för att den här dagen när hon ramlar och slår sig. Man vet ju om att
dom flesta barn nån gång råkar ut för det men usch jag har verkligen fasat för det och mått dåligt över det redan innan. Å inte blev det bättre när det skedde. Mår piss.
Man känner sig som en värdelös förälder som inte har stenkoll 24h om dygnet. Även fast jag nånstans fattar att det inte går. Det jag har lärt mig nu är att det blir sele from nu på vår lilla prinsessa. Inget får hända henne!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar